Yrkesval: Markarbeten
En gång för ca 10 år sedan när jag jobbade på en privat byggfirma stod jag i en grop. Jag stod ofta i gropar eftersom jag arbetade med markarbeten, men just den här gången minns jag särskilt väl. Jag höll på att lägga rör när jag hörde en pubertal röst tilltala mig ovanifrån. ”Vad fan är markarbeten för någonting?” sa någon till mig. Jag vände blicken uppåt och bländades för ett ögonblick av solljuset. Jag höll handen som en skärm och kunde urskilja den unga killen som stod längst fram i en skara ungdomar. De var kanske 13–14 år gamla. Den uppnosiga killen tog till orda igen. ”Det står på din tröja. ’Vi utför markarbeten av högsta kvalitet’. Så, vad är det för något? Och varför skulle man vilja hålla på med det?” sa han och plockade skratt från sina åhörare. Jag funderade i några sekunder över om jag skulle låta honom vara och vända tillbaka till mitt uppenbarligen så tråkiga jobb. Men jag kunde inte låta bli att svara. ”För det första så är det ingen tröja, det är en jacka. Jag förstår att du aldrig har sett en sådan förut eftersom du går klädd i t-shirt när det är 7 grader utomhus.”. Det gick ett sus genom de övriga ungdomarna och gav ifrån sig ett unisont ”Åååååh!” som respons på min kommentar. Jag fortsatte: ”För det andra så är markarbeten arbeten man gör i marken. Som du kanske hör på namnet. Det som jag och mina kollegor håller på med just nu alltså. Vi arbetar i marken, alltså markarbete. Och varför jag har valt att jobba med detta är… Ja, alltså…”. Jag blev stum. Visste inte vad jag skulle säga. Varför jobbade jag egentligen med det här? Jag hade aldrig fått frågan, och heller inte ställt den till mig själv. ”Ser jävligt tråkigt ut med markarbeten i alla fall” sa grabben innan han gick iväg med följarskaran hack i häl. ”Och ful jacka förresten!” ropade han sedan. Vilken attityd, vilken fräckhet. Och ändå var det något annat än hans ord som gjorde mig irriterad i stunden. Jag var irriterad över mig själv för att jag inte kunde försvara mitt yrkesval. För en 13-åring! Den dagen bestämde jag mig för att aldrig mer ta ett jobb utan att jag vet varför jag gör det. Om jag så jobbar med markarbeten eller ej så ska mitt syfte på arbetet alltid vara självklart. Någon som känner igen sig?